Redan i 30 år har vi betjänat våra kunder i Gårdsboden, och våra rötter ligger djupt i Estby-myllan. Värdinnans släkt har trampat på de här stigarna åtminstone sedan 1665. Gårdsboden finns på Kärras, och gården Fräsars är belägen en knapp kilometer därifrån. Mellan gårdarna finns granngården Nikus. Vi önskar dig en intressant stund med vår historia!
Fräsars
Fräsars rusthåll har varit i den nuvarande släktens ägo sedan 1665. 1903 fick huvudbyggnaden sitt nuvarande utseende med ny stenfot, övre våning och torn. I början av 1900-talet sålde de hö, spannmål och smör till Helsingfors. På somrarna kom formännens unghästar ut på sommarbete. Sonen Osvald växte upp i mitten av en stor syskonskara.
Kärras
I slutet av 1800-talet köpte Alfred Ljungqvist Kärras rusthåll. Han brukade gården tillsammans med sin hustru Emilia. De skaffade sig extra inkomster genom att öppna sitt hem för sommargäster från Helsingfors. Dessutom hade de en liten butik i ett hörnrum. Där sålde de, i motsats till Gårdsboden idag, varor som inte kunde odlas på gårdarna, till exempel salt och fotogen. Av Emilias och Alfreds barn fortsatte dottern Linda i sina föräldrars fotspår på hemgården.
Linda Ljungqvist från Kärras gifte sig i början av 1920-talet med Osvald Öfverström från granngården Fräsars. Under deras tid på Kärras var tyngdpunkten på kärnlantbruket, dvs. mjölkproduktion, odling av foder för djuren och odling av potatis och andra trädgårdsväxter. Mycket såldes till Helsingfors, ibland åkte Osvald in till salutorget och sålde.
Porkalaparentesen 1944-1956
Lindas och Osvalds två barn växte upp på gården. När sonen Hans var 17 år, den 19 september 1944, nås de av den tunga nyheten att Kärras och hela Porkala-området skall tömmas på 10 dagar. Området skulle arrenderas till Sovjetunionen för 50 år. Familjen är tvungen att lämna sin kära hemgård. Sista veckan i september blev en mycket hektisk vecka på Kärras. Allting skulle skördas, tröskas och tas till vara. Källare, vindar och lider skulle tömmas. Samtidigt måste man ordna transport och hitta ett ställe dit man kunde föra sina saker och lämna boskap. Samt också ett ställe där man själv kunde få tak över huvudet.
Efter några veckor rullar tåg med soldater, pansarvagnar, maskiner, och allt tänkbart krigsmateriel in på Porkalaområdet. Längs Jorvasvägen (nuvarande 51-an) kom kolonner med folk, boskap och förnödenheter. För soldaterna byggde ryssarna kaserner i Estby på Nikus åker, mellan Kärras och Fräsars. Sammanlagt fanns här ett tusental beväringar samt en stor mängd officerare och civila. I Kärras huvudbyggnaden åt 1000 soldater tre gånger om dagen. När huset var helt nedslitet byggde man en matsal ute på Nikus åkern i anslutning till kasernerna. Matkällaren som byggdes strax intill finns ännu kvar på åkern, och ytterom loftet på Kärras kan du se pansarvagnsdelar som hittats i terrängen.
Återuppbygnadstiden
Från början skulle ju Sovjet arrendera Porkala för 50 år. Men lördagen den 17 september 1955 fick man mitt på dagen i radion höra glädjebudskapet att Porkala skall ges tillbaka.
Röjningen efter ryssarna och iståndsättandet av åkrarna och husen blev en nästan övermänsklig uppgift. År 1944 ägdes Fräsars gård av Thorvald Öfverström som dog ogift och barnlös 1955. Brorsonen Hans löste in Fräsars av Thorvald Öfverströms arvingar och han började odla Fräsars och sin gamla hemgård Kärras i sambruk. Båda gårdarnas kvarvarande byggnader var i dåligt skick, åkrarna var fulla med buskar och pansarvagnsspår. Kärras huvudbyggnad, som antagligen härstammade från 1700-talet, var i så förstörd att den inte gick att reparera, medan Fräsarshuset hade varit stab och var därför i bättre skick. När Hans gifte sig med Margareta Wadenström år 1963 och Margareta flyttade in i karaktärsbyggnaden på Fräsars blev hon den första värdinnan i huset på nästan 60 år!
Hans odlade i huvudsak spannmål, rybs, ärter och lite sockerbetor, senare startade han också ett stenbrott i skogen vid Vargkärr.
Gården idag
Sedan år 1991 ägs och odlas de båda gårdarna av dottern Ingemo (född Öfverström) och Henrik Fröberg. Dessutom arrenderar de granngården Nikus. I 20 år bodde de på Kärras tillsammans med sina barn Linda och Fredrik tills de år 2010 flyttade till huvudbyggnaden på Fräsars.
Gårdsboden byggdes på Kärras gamla jordkällare, och den blev färdig 1993. Tre år senare byggdes ett gårdsbageri i anslutning till bostadshuset på Kärras. Hösten 2002 blev Gårdsbodens tillbyggnad färdig. På åkrarna odlas främst spannmål. En del spannmål mals till mjöl i Andersböle kvarn och används sedan i gårdsbageriet eller säljs i Gårdsboden. För gårdsbutikens behov odlas också potatis och släpärter.